........
Död.
........
I Love You.
♥
♥
Jag har ångest. Big time. Ååååh jag måste ta mig ur all skit nu, NU. Men det tar emot så otroligt, varför gör jag inget? Jag bestämmer mig, sen låter jag det passera istället. Jobb imorgon, vill inte. Det förstör mig!
HAT
HAT
Fuck me over.
Vilken jäävla dag alltså. Fy fan.
Läste just lite om utbrändhet då min läkare sa att jag var utbränd och även mina nära och kära. Alla symptom stämmer in. Jag har till och med börjat tappa mina spärrar... Det är inte bra nu alltså, men jag vet inte hur jag ska göra för att bli bra igen.. C har tagit hand om mig enda sen jag kom hem, så underbar. Gjort mig ett bad, lagat middag, diskat, myst med mig i soffan till film samtidigt som han masserat mina onda fötter i flera timmar :> min underbara.. Nu fick jag te och en magnecyl :D
love him!
vad skulle jag göra utan dig?
Ramla ihop på golvet och dö av mina hjärtklappningar.
Läste just lite om utbrändhet då min läkare sa att jag var utbränd och även mina nära och kära. Alla symptom stämmer in. Jag har till och med börjat tappa mina spärrar... Det är inte bra nu alltså, men jag vet inte hur jag ska göra för att bli bra igen.. C har tagit hand om mig enda sen jag kom hem, så underbar. Gjort mig ett bad, lagat middag, diskat, myst med mig i soffan till film samtidigt som han masserat mina onda fötter i flera timmar :> min underbara.. Nu fick jag te och en magnecyl :D
love him!
vad skulle jag göra utan dig?
Ramla ihop på golvet och dö av mina hjärtklappningar.
Hey boy.
I've come to realise
With everylittle glimpse, you fade
I was told that I could fly
When least expected,
Cloud Connected!
Ååååhh. Min kropp lägger av, bit för bit, hela tiden. Fan, jag måste sätta ner fötterna och andas. Ugh, så mycket man måste göra för att överleva, även då hälsan står på spel. Det är förjävligt, men man måste.
orkar inte ens skriva
hejdå
the stoning of soraya m.
... Heter filmen som jag och Christian såg igår.
Hemskare film får man leta efter, det gjorde ont i hela kroppen och i hela hjärtat. Tårarna sprutade hejdlöst och jag kunde inte sluta. Även då filmen var klar satte jag mig vid köksbordet och la ner huvudet på bordet och tårarna bara rann, kände mig helt förstörd. Säkert för att man vet att sånt där händer hela tiden i dessa satans u-länder, att det var en sann berättelse. Sånt gör mig så arg. Deras sätt mot kvinnorna, deras makt, deras hat, deras egoism, deras lögner. Dom kan inte göra något åt det, bara följer med strömmen...
De uppblåsta och självgoda männen som tolkade islam, de som spädit på koranen med falska lagar och metoder - kan dra dit pepparn' väx. Sådana länder bör man sätta en fet, saftig atombomb på och spränga bort skiten från jordens jävla yta. Dom är som skadedjur, pest - man vill bli av med dem, men de fortsätter att gömma sig, föröka sig, sprida sig, förstöra och döda. (Nu är inte alla så, men majoriteten är det.)
Nog om detta.
Jävla roligt att jobba tre dagar på raken som har varit dödsvarma och speciellt då man har ugnar på jobbet som är glödande heta, plus en trappa att springa upp och ner i, plus att vi måste stressa som idioter med alla kunder och allt dom skall göra. Man blir genomblöt av svett, jag skojar inte. Idag var det så mycket att jag ville tuppa av. Herregud.
Nej, ska upp och jobba öppning imorgon, godnattiiissss.
pööööööööööööööözz
Hemskare film får man leta efter, det gjorde ont i hela kroppen och i hela hjärtat. Tårarna sprutade hejdlöst och jag kunde inte sluta. Även då filmen var klar satte jag mig vid köksbordet och la ner huvudet på bordet och tårarna bara rann, kände mig helt förstörd. Säkert för att man vet att sånt där händer hela tiden i dessa satans u-länder, att det var en sann berättelse. Sånt gör mig så arg. Deras sätt mot kvinnorna, deras makt, deras hat, deras egoism, deras lögner. Dom kan inte göra något åt det, bara följer med strömmen...
De uppblåsta och självgoda männen som tolkade islam, de som spädit på koranen med falska lagar och metoder - kan dra dit pepparn' väx. Sådana länder bör man sätta en fet, saftig atombomb på och spränga bort skiten från jordens jävla yta. Dom är som skadedjur, pest - man vill bli av med dem, men de fortsätter att gömma sig, föröka sig, sprida sig, förstöra och döda. (Nu är inte alla så, men majoriteten är det.)
Nog om detta.
Jävla roligt att jobba tre dagar på raken som har varit dödsvarma och speciellt då man har ugnar på jobbet som är glödande heta, plus en trappa att springa upp och ner i, plus att vi måste stressa som idioter med alla kunder och allt dom skall göra. Man blir genomblöt av svett, jag skojar inte. Idag var det så mycket att jag ville tuppa av. Herregud.
Nej, ska upp och jobba öppning imorgon, godnattiiissss.
pööööööööööööööözz
Slow life.
Satt och funderade på pendeln hem från jobbet: Vad har jag åstadkommit sedan jag flyttade hit och vad har jag misslyckat fatalt med? Tänkte göra en lista.
Norrlands-tjejen
Clownen, den sjukt fula tjejen som älskade att få andra att skratta. Tjejen som kunde gå in i ett rum och gå därifrån med massa nya vänner. Tjejen som inte visste vad gränser var. Tjejen som festade tills vettet inte fanns kvar någonstans i kroppen. Tjejen som fanns där för alla och glömde bort sig själv. Tjejen som levde för sina vänner. Tjejen som tänkte för mycket. Tjejen som tyckte allt var roligt. Tjejen som vart tvungen att flytta, mogna på sig, finna sig själv och växa upp.
ÅSTADKOMMANDEN:
• Jag har haft betydligt fler jobb än andra hemma i norr.
• Jag har gått från inget vetande alls om arbetslivet till att kunna nästan alla arbetsrättsliga lagar och regler. Jag har gått från vanlig medarbetare till ansvarig till att nu gå skiftledarutbildning om 6 månader (men tränas redan nu).
• Jag träffade kärleken i mitt liv.
• Jag har flyttat hemifrån och klarat allt runt omkring ensam.
• Jag har mött mina rädslor direkt i ögonen och överkommit dem. (de flesta)
• Jag vågar pröva på nya saker själv.
• Jag har funnit mig själv.
• Jag har läkt ihop mer än vad jag vågade drömma om.
• Jag vågar säga ifrån till en viss del, men det är på väg.
• Jag skiter i vad andra tycker och kör mitt eget race.
• Jag har lärt mig att uppskatta riktiga vänner och kapat resten.
• Jag har värdefulla drömmar och mål i livet som jag inte riktigt siktat mot ännu, men det är på väg.
• Jag har lärt mig att släppa jobbet och stressen när jag går därifrån.
• Jag har inga förväntningar på människor längre och blir därför inte sårad mera.
• Jag har lärt mig att tygla min ilska och bita mig i tungan när det behövs.
• Jag har lärt mig att förlåta mig själv, för att klandra mig själv för allt - trots att det är andras fel.
MISSLYCKANDEN:
• Jag har fortfarade inte hittat ett jobb jag trivs med. Men om jag kan gå så långt med ett jobb jag inte riktigt gillar, hur långt kan jag inte då gå med ett jobb jag gillar? Säger inte att jag inte gillar mitt jobb nu, har sköna chefer och sköna arbetare som gör dagarna roligare - men alla jobb är väl enformiga.
• Jag ställer för höga krav på mig själv och när jag misslyckas gräver jag ner mig totalt.
• Jag hör inte av mig till folk lika mycket som jag en gång gjorde.
• Jag har slutat bry mig så mycket om andra (det slukade upp mig förut).
• Jag klagar mycket istället för att göra något åt det.
• Jag umgås inte så mycket med mina vänner som jag vill.
• Jag gör inte hälften av allt som jag vill göra.
• Ibland är jag så rädd att jag förstör för mig själv och min framtid.
ja det är väl lite som hänt under 2 år i stockholm.
hmpf. Alltid svårast att komma på negativa saker om sig själv β)
Stockholms-tjejen?
Den mognare, gråare, inte så livfulla tjejen. Hon som försökte rätta till livets orättvisor, komma in på rätt bana igen, växa upp, mogna upp, fatta bättre beslut, komma ifrån sitt gamla jag. Tjejen som fortfarande klantar sig totalt och fortfarande inte kan ta det på ett vuxet vis - så lite arbete har hon kvar. Tjejen som inte kan hantera alkohol längre utan att få världens personlighetsförändring, bli aggressiv, passiv, elak, jävlig, odräglig, våldsam, totalt störd. Tjejen som försökte laga allt det trasiga att det slog slint istället - istället för att fokusera på nuet så fastnade hon som en besatt i historian. Tjejen som återigen försöker laga sina egna sår och de sår hon framkallat andra. Tjejen som knappt vet hur det var att skratta längre, förutom sitt välberömda, tillgjorda skratt som inte kan lura någon. Tjejen som knappt orkar prata mer än nödvändigt. Tjejen som försöker att göra alla till lags och bevisa för andra att hon faktiskt är en schysst tjej.
Tjejen som klagar på allt men inte orkar göra något åt det. Tjejen som innerst inne hatar nästan allt men försöker att förneka det. Tjejen som har en massa drömmar men aldrig följer dem. Tjejen som har ett sådant samvete att hon inte klarar av att stå upp för sig själv.
Ja, när man ska bli vuxen försvinner mer än halva sitt jag. Man kan inte göra fel, inte jag i alla fall, då är jag dömd, förlorad. Jag orkar inte slåss och kämpa för mina rättigheter längre. Gillar jag mitt nya jag? Delvis, ja. För att hon är mognare, klarar så otroligt mycket saker som hon egentligen inte skulle klara av, som hon förr aldrig skulle kunna göra. Delvis inte, jag har tappat den positiva andan, jag har tappat min clownsida - den som gjorde allt roligt. Samtidigt kände jag att den Samantha var historia, dags att byta roll, kliva in i sitt rätta jag, som är jag.. ?! Haha, invecklat. Svårt att beskriva sina motstridiga tankar och känslor.
Jag saknar Norrland helt enkelt. Jag saknar det lugna och stilla. Lyssna till bruset av havet, känna lukten av nyklippt gräs, känna lukten av skogen, barren och mossan. Gå till någon park och dricka med sina vänner, skratta i solen, dansa någon ful dans och bjuda på sig själv. Känna lugnet som bara finns där. Det är väldigt svårt att komma från en liten stad till en stor, det är så jävla hårt. Stressen, attityden, spydigheten, perfektionen, rätt ska vara rätt och gör du fel en gång är det ute med dig. Jag hatar det här livet, jag hatar det mer än något annat. Vad får mig att fortsätta? Min kärlek, mina drömmar, hoppet om att finna det jag söker efter.
Jag har kommit in i det hela, jag hittar överallt, jag har till och med fått in Stockholms-dialekten (only at work), när man går inne i city när solen skiner är det så himla fint, samma när man kommer till Haninge, jag trivs så jävla bra ibland. Senast idag kände jag "Fan vad det är skönt att bo här! Det är så fint, lugnt, vackert..." Men samtidigt så hatar jag det. Så fort man kommer in till city, då är det som att komma till en helt annan värld. Usch! Kan inte folk bara slappna av? Urrrrgh.
Nej, nu ska vi se film.
hejdå
Norrlands-tjejen
Clownen, den sjukt fula tjejen som älskade att få andra att skratta. Tjejen som kunde gå in i ett rum och gå därifrån med massa nya vänner. Tjejen som inte visste vad gränser var. Tjejen som festade tills vettet inte fanns kvar någonstans i kroppen. Tjejen som fanns där för alla och glömde bort sig själv. Tjejen som levde för sina vänner. Tjejen som tänkte för mycket. Tjejen som tyckte allt var roligt. Tjejen som vart tvungen att flytta, mogna på sig, finna sig själv och växa upp.
ÅSTADKOMMANDEN:
• Jag har haft betydligt fler jobb än andra hemma i norr.
• Jag har gått från inget vetande alls om arbetslivet till att kunna nästan alla arbetsrättsliga lagar och regler. Jag har gått från vanlig medarbetare till ansvarig till att nu gå skiftledarutbildning om 6 månader (men tränas redan nu).
• Jag träffade kärleken i mitt liv.
• Jag har flyttat hemifrån och klarat allt runt omkring ensam.
• Jag har mött mina rädslor direkt i ögonen och överkommit dem. (de flesta)
• Jag vågar pröva på nya saker själv.
• Jag har funnit mig själv.
• Jag har läkt ihop mer än vad jag vågade drömma om.
• Jag vågar säga ifrån till en viss del, men det är på väg.
• Jag skiter i vad andra tycker och kör mitt eget race.
• Jag har lärt mig att uppskatta riktiga vänner och kapat resten.
• Jag har värdefulla drömmar och mål i livet som jag inte riktigt siktat mot ännu, men det är på väg.
• Jag har lärt mig att släppa jobbet och stressen när jag går därifrån.
• Jag har inga förväntningar på människor längre och blir därför inte sårad mera.
• Jag har lärt mig att tygla min ilska och bita mig i tungan när det behövs.
• Jag har lärt mig att förlåta mig själv, för att klandra mig själv för allt - trots att det är andras fel.
MISSLYCKANDEN:
• Jag har fortfarade inte hittat ett jobb jag trivs med. Men om jag kan gå så långt med ett jobb jag inte riktigt gillar, hur långt kan jag inte då gå med ett jobb jag gillar? Säger inte att jag inte gillar mitt jobb nu, har sköna chefer och sköna arbetare som gör dagarna roligare - men alla jobb är väl enformiga.
• Jag ställer för höga krav på mig själv och när jag misslyckas gräver jag ner mig totalt.
• Jag hör inte av mig till folk lika mycket som jag en gång gjorde.
• Jag har slutat bry mig så mycket om andra (det slukade upp mig förut).
• Jag klagar mycket istället för att göra något åt det.
• Jag umgås inte så mycket med mina vänner som jag vill.
• Jag gör inte hälften av allt som jag vill göra.
• Ibland är jag så rädd att jag förstör för mig själv och min framtid.
ja det är väl lite som hänt under 2 år i stockholm.
hmpf. Alltid svårast att komma på negativa saker om sig själv β)
Stockholms-tjejen?
Den mognare, gråare, inte så livfulla tjejen. Hon som försökte rätta till livets orättvisor, komma in på rätt bana igen, växa upp, mogna upp, fatta bättre beslut, komma ifrån sitt gamla jag. Tjejen som fortfarande klantar sig totalt och fortfarande inte kan ta det på ett vuxet vis - så lite arbete har hon kvar. Tjejen som inte kan hantera alkohol längre utan att få världens personlighetsförändring, bli aggressiv, passiv, elak, jävlig, odräglig, våldsam, totalt störd. Tjejen som försökte laga allt det trasiga att det slog slint istället - istället för att fokusera på nuet så fastnade hon som en besatt i historian. Tjejen som återigen försöker laga sina egna sår och de sår hon framkallat andra. Tjejen som knappt vet hur det var att skratta längre, förutom sitt välberömda, tillgjorda skratt som inte kan lura någon. Tjejen som knappt orkar prata mer än nödvändigt. Tjejen som försöker att göra alla till lags och bevisa för andra att hon faktiskt är en schysst tjej.
Tjejen som klagar på allt men inte orkar göra något åt det. Tjejen som innerst inne hatar nästan allt men försöker att förneka det. Tjejen som har en massa drömmar men aldrig följer dem. Tjejen som har ett sådant samvete att hon inte klarar av att stå upp för sig själv.
Ja, när man ska bli vuxen försvinner mer än halva sitt jag. Man kan inte göra fel, inte jag i alla fall, då är jag dömd, förlorad. Jag orkar inte slåss och kämpa för mina rättigheter längre. Gillar jag mitt nya jag? Delvis, ja. För att hon är mognare, klarar så otroligt mycket saker som hon egentligen inte skulle klara av, som hon förr aldrig skulle kunna göra. Delvis inte, jag har tappat den positiva andan, jag har tappat min clownsida - den som gjorde allt roligt. Samtidigt kände jag att den Samantha var historia, dags att byta roll, kliva in i sitt rätta jag, som är jag.. ?! Haha, invecklat. Svårt att beskriva sina motstridiga tankar och känslor.
Jag saknar Norrland helt enkelt. Jag saknar det lugna och stilla. Lyssna till bruset av havet, känna lukten av nyklippt gräs, känna lukten av skogen, barren och mossan. Gå till någon park och dricka med sina vänner, skratta i solen, dansa någon ful dans och bjuda på sig själv. Känna lugnet som bara finns där. Det är väldigt svårt att komma från en liten stad till en stor, det är så jävla hårt. Stressen, attityden, spydigheten, perfektionen, rätt ska vara rätt och gör du fel en gång är det ute med dig. Jag hatar det här livet, jag hatar det mer än något annat. Vad får mig att fortsätta? Min kärlek, mina drömmar, hoppet om att finna det jag söker efter.
Jag har kommit in i det hela, jag hittar överallt, jag har till och med fått in Stockholms-dialekten (only at work), när man går inne i city när solen skiner är det så himla fint, samma när man kommer till Haninge, jag trivs så jävla bra ibland. Senast idag kände jag "Fan vad det är skönt att bo här! Det är så fint, lugnt, vackert..." Men samtidigt så hatar jag det. Så fort man kommer in till city, då är det som att komma till en helt annan värld. Usch! Kan inte folk bara slappna av? Urrrrgh.
Nej, nu ska vi se film.
hejdå
The time stops.
Det är sjukt hur bara en tanke på att mista sin älskade, kan få hjärtat att nästan stanna och framkalla tårar. Jag stod på jobbet när jag jobbade ensam och tänkte "Tänk om jag en dag skulle förlora Christian.." Jag fick direkt tårar i ögonen och det smärtade så otroligt mycket i hjärtat att det nästan stannade till (hoppade i alla fall över ett slag).
Tänk hur bara en tanke kan såra en, hur skulle det inte kännas i verkligheten? Usch, jag skulle nog aldrig kunna ta mig igenom det. Jag har verkligen hittat min själsfrände, min andra halva, utan honom vore jag ingenting. Han har byggt upp mig så otroligt mycket på bara 9 månader. Du är anledningen till att jag mår så bra, att jag läker snabbare än vad jag någonsin kunde drömma om. Du är anledningen till allt. Du är världens bästa och jag kommer att älska dig tills den dagen jag slutar andas.
Jag är så otroligt förälskad i den här karl så det är ju sjukt!
Tänk hur bara en tanke kan såra en, hur skulle det inte kännas i verkligheten? Usch, jag skulle nog aldrig kunna ta mig igenom det. Jag har verkligen hittat min själsfrände, min andra halva, utan honom vore jag ingenting. Han har byggt upp mig så otroligt mycket på bara 9 månader. Du är anledningen till att jag mår så bra, att jag läker snabbare än vad jag någonsin kunde drömma om. Du är anledningen till allt. Du är världens bästa och jag kommer att älska dig tills den dagen jag slutar andas.
Jag är så otroligt förälskad i den här karl så det är ju sjukt!
5 September 2009 ♥
En dag jag aldrig kommer att glömma
du kommer alltid att leva inom mig,
no matter what.
Du kommer alltid att ha mitt hjärta!
What a wicked thing to say,
you never felt this way.
En dag jag aldrig kommer att glömma
du kommer alltid att leva inom mig,
no matter what.
Du kommer alltid att ha mitt hjärta!
What a wicked thing to say,
you never felt this way.
Sun.
Varför är det aldrig soligt när man är ledig?
Visst, det var varmt och soligt i lördags då jag var ledig... Men inte på fredagen eller söndagen. Men idag, då jag jobbar. Jag vill bara vara hemma och lapa sol på balkongen, men men... Man måste ju kunna betala räkningarna också... Så... Jag ska väl åka till jobbet nu då! :)
Igår gjorde jag i ordning allt i lägenheten... Under tidens gång dödade jag en spindel, hade en hög med döda myror vid min balkong (?) och en död, torkad skalbagge på golvet. Jag som hatar kryp........ :'( Jag gjorde korvstroganoff i min lägenhet, första måltiden. Dukade upp ett bord som bestod av en kartong, lade några dukar på den, två böcker för att glasen skulle bli stabila på dem, sen satt jag ock älsklingen på två kuddar runt kartongen och käkade :p Det var faktiskt ganska mysigt - riktig ungkvinnslya (ungkarlslya) Haha. Äh, i Juli kan jag äntligen köpa soffa och bord för deklarationen, längtar.
Nej, jobbet var det ja.
Ciao
Visst, det var varmt och soligt i lördags då jag var ledig... Men inte på fredagen eller söndagen. Men idag, då jag jobbar. Jag vill bara vara hemma och lapa sol på balkongen, men men... Man måste ju kunna betala räkningarna också... Så... Jag ska väl åka till jobbet nu då! :)
Igår gjorde jag i ordning allt i lägenheten... Under tidens gång dödade jag en spindel, hade en hög med döda myror vid min balkong (?) och en död, torkad skalbagge på golvet. Jag som hatar kryp........ :'( Jag gjorde korvstroganoff i min lägenhet, första måltiden. Dukade upp ett bord som bestod av en kartong, lade några dukar på den, två böcker för att glasen skulle bli stabila på dem, sen satt jag ock älsklingen på två kuddar runt kartongen och käkade :p Det var faktiskt ganska mysigt - riktig ungkvinnslya (ungkarlslya) Haha. Äh, i Juli kan jag äntligen köpa soffa och bord för deklarationen, längtar.
Nej, jobbet var det ja.
Ciao
The mirror's truth.
Ehm... Hänt senast? Jobbat. Sovit. Ätit. Åkt pendel. Jobbat.
Trippelmord i min hemstad, jävligt hemskt. Man kunde aldrig tro att han var kapabel till det. Redan när den första raden på aftonbladet om trippelmordet dök upp så fick man några sms. När jag hörde direkt att det var hans hus, min första tanke var "Åh nej, hoppas ingen har mördat honom! Ingen kan väl vilja honom något ont" .. Jojo, så var det han som var mördaren. Hade aldrig i hela mitt liv kunnat tro det. Usch. Så jävla hemskt. Tänker ofta på deras mamma, hur hon ska ta sig igenom detta, jag hoppas verkligen att hon gör det, att hon inte ger upp.
Anyways.
Idag kom Fredrik och Marie förbi på en fika och spelade lite kort. Imorgon ska jag och C hem till min mammas kille och käka och umgås med alla där, ska bli riktigt roligt. På söndag blir det antagligen Cindy eller hålla på i lägenheten.
EN TANKESTÄLLARE FÖR ALLA LÄSARE?
Jag måste bara kolla med allmänheten... När ni går på en resturang, spelar ingen roll om den är dyr eller billig - Le Rouge eller SUBWAY. När ni går till ett ställe och käkar, tar ni inte undan erat skräp efter er? Varför lämnar man det kvar på bordet? Gör man så hemma också?
Eller varför står man och tjafsar när det är jätte mycket folk bakom, för någon skit grej som att man la en oliv för mycket på mackan? Varför ska man krångla till allt? Varför ska man alltid vara så jävla sur? Sucka för varje fråga man ställer - (går man till en subway vet man att det är många frågor som kommer, hört talas om Mcdonalds då istället?) Eller vill att man ska snabba sig mer än vad man gör (våran stressnivå är så hög ibland att det blir svart för ögonen, och då vill man att det ska gå snabbare? Trots att de ser att man gör 110 mackor samtidigt)
Sen tycker jag det är lustigt med människor som säger "Aaaah, jag är vegetarian men jag äter fisk" - Då gillar man inte kött men det gör dig inte till vegetarian om du fortfarande äter fisk.
Eller muslimer som kommer och frågar om det är fläsk i skagen? VA? Skämtar ni? Eller "Aaaah, jag vill ha en BMT" (den innehåller bara fläsk) - "kan jag byta ut skinkan mot kalkon?" - (eeehm, ska du inte bara välja en annan macka? Varför göra det krångligare än vad det är) - För att vara muslim är många väldigt dåligt pålästa om vad fläsk överhuvudtaget är eller vad dess olika former heter. Snark.
Och om man stressar och frågar snabbt "Och vilken dressing vill du ha?" (observera att det står femton stycken bakom denna person och man är speedad som fan och stressar som en idiot) - Sen får man inget svar? Man kollar sakta upp av irritation och ser att människan framför NICKAR?! SVÅRT ATT SÄGA "JA JAG VILL HA EN JÄVLA VITLÖKSSÅS!!!! TACK!!!" - Varsågod, BAM, snabbt, effektivt, alla är nöjda och glada.... Nej.... Gör det på jävligaste sättet som går, så krångligt som möjligt och helst tjockt med segt.
Eller det vanligaste: "Hej, jag vill ha honeyoat bröd..."
"vi har inte det, det är slut... Men vi har mörkt bröd om det går bra? Samma sak fast utan honung och havre"
"Har Ni Inte... Honeyoat? Vad är detta för ställe? Va? Dålig timing, dålig planering, riktigt bra..."
"Vi öppnade för fem minuter sedan, brödet tog slut igår, det tar ungefär en timme och 12 minuter för att baka nya, samt ytterliggare några minuter för att svalna, det tar även tid att baka dem... Nej, förlåt drottning av Saba att jag inte hann göra just ditt bröd, förlåt att mörkt bröd inte passar dig ers höglighet...."
Okej jag svarar inte så... Jag LER så stort att det gör lite ont i hjärtat, underkastar mig själv, gör mig själv underlägsen deras makt för jag är deras slav.... Och jag svarar "Det är ungefär 20 minuter kvar om du orkar vänta, jag beklagar verkligen detta! Förlåt?"
Jag kan fortsätta hela natten.
Sometimes I Just Hate my life.... Tur att man har arbetskamrater som får en att lyckas genomlida detta! :P Jag hatar människor. Är det inte resturanger så är det butiker eller telefonförsäljare, människor är elaka mot. Vafan, visa lite kärlek och respekt mot människor. Ni beter er som djur! När jag går till en resturang eller en butik, så ler jag med hela hjärtat, är så glad och hjälpsam som möjligt, gör det så lätt som möjligt för alla och tackar sedan jätte mycket för hjälpen eller den goda maten. Varför? För det kan göra dom glada, jag kan göra deras dag bra. För det är precis så jag känner, när någon kommer till mig och är sådär trevlig och glad. Det raderar alla hundra tidigare sura och griniga kunder.
Tänk på det nästa gång ni går någonstans - Hur vill ni själva bli bemötta om ni var i dennes kläder?
Sick.
Jag är jätte sjuuuuuk!
host host.... Ses när jag blir frisk
host host.... Ses när jag blir frisk
Galicia.
Wä.
Nu är äntligen biljetterna bokade!!!!!
Har inte träffat min pappa på 4 år, ska bli så jävla härligt så ni anar inte. Fyfan, vilken lättnad jag känner. Går inte att beskriva med ord. Sen får jag förstås träffa min älskade lillebror och min lillasyster också! <3 miss you! åååh och så ska C få träffa pappa också, underbart.
Allt känns som rosa moln nu. Gladast i världen.
Come closer.
Wow! Min nya adress, suckers.
I måndags började jag mitt jobb inne i Kungsgatan. Jobbar 8 timmar varje dag, heltidare nu vettu va! ;) Är så jävla sliten, men C säger att det tar någon månad innan man börjar vänja sig vid det. Har så himla ont i ryggen, man står ju som en satans ostkrok då man langar på grejer på mackorna eller står och diskar. Alla tunga saker man bär. Jises, helt knäckt. Plus att det nya stället har en trappa ner till köket, man får ett jävla träningspass varje dag! Var genomblöt idag, grisvarmt där inne på grund av ugnarna och sen springa upp och ner, samt alla beställningar. Japp, bränner fett gör man. Ensam tjej är jag också förutom någon som jobbar extra ibland. Jorusatte.
Satte mig på pendeln idag, knäckt, slocknade direkt i stolen. Vaknade av att jag ryckte till, jag hann till och med drömma? Jag drömade att locken till kantinerna på jobbet ramlade ner från diskstället på väggen mot mig...... ARBETSSKADA! :( Bara för att jag diskade 300 kantiner samt lock idag... Ja, ett jävla tempo är det! Värre än i Haninge, ooooouf.
Åkte hit till baby. Sen gjorde jag mat till honom och efter det trippade vi till min barre så jag fick packa upp lite saker. Hoppas att C har lust att skjutsa ut min säng till barren i helgen ;) *blink blink* loooove yoooouuu!
Igår kom även Mia till Stockholm! Woooow. Typ 1 år och 6 månader sedan vi sågs senast. Hon följde mitt sms med vägbeskrivning till jobbet, sen kom hon in :') missed you! Kramkalas, kände att jag ville gråta, men jag höll mä va! :P Kan inte låta chefen se vilken softis jag är! Tihi
Ehhh vad har hänt senast? Massor, jag är i full gång hela tiden. Har slutat gå till kuratorn. Såhär i efterhand så har jag insett att hon inte riktigt lyssnat på mig :) Så, palla. Men samtidigt har jag blivit lite bättre, släppt min historia ganska mycket. Orka vara fast där i 12 år till? Nja, klarar mig va. Dessutom, jag har heltids jobb, egen lägenhet, pojkvän, vänner. Jag har allt jag behöver - Så till er som skadade mig, förstörde mig, ärrade mig - FUCK YOU! Och till en speciell person som fuckade upp mig helt, jag hoppas du är död idag.
Det borde du vara, den tanken renar mig.
Men samtidigt, utan er värdelösa och patetiska människor så hade jag inte varit så förbannat stark som jag är idag. Jävla pansarskydd alltså! Det får jag tacka er för, resten? Det är NI som behöver gå i terapi, INTE jag! Sjuka jävlar. Tvi, spottar rent hat på er. Det här är sista gången jag skänker en patetisk tanke åt er. BRINN!
Ses.
I måndags började jag mitt jobb inne i Kungsgatan. Jobbar 8 timmar varje dag, heltidare nu vettu va! ;) Är så jävla sliten, men C säger att det tar någon månad innan man börjar vänja sig vid det. Har så himla ont i ryggen, man står ju som en satans ostkrok då man langar på grejer på mackorna eller står och diskar. Alla tunga saker man bär. Jises, helt knäckt. Plus att det nya stället har en trappa ner till köket, man får ett jävla träningspass varje dag! Var genomblöt idag, grisvarmt där inne på grund av ugnarna och sen springa upp och ner, samt alla beställningar. Japp, bränner fett gör man. Ensam tjej är jag också förutom någon som jobbar extra ibland. Jorusatte.
Satte mig på pendeln idag, knäckt, slocknade direkt i stolen. Vaknade av att jag ryckte till, jag hann till och med drömma? Jag drömade att locken till kantinerna på jobbet ramlade ner från diskstället på väggen mot mig...... ARBETSSKADA! :( Bara för att jag diskade 300 kantiner samt lock idag... Ja, ett jävla tempo är det! Värre än i Haninge, ooooouf.
Åkte hit till baby. Sen gjorde jag mat till honom och efter det trippade vi till min barre så jag fick packa upp lite saker. Hoppas att C har lust att skjutsa ut min säng till barren i helgen ;) *blink blink* loooove yoooouuu!
Igår kom även Mia till Stockholm! Woooow. Typ 1 år och 6 månader sedan vi sågs senast. Hon följde mitt sms med vägbeskrivning till jobbet, sen kom hon in :') missed you! Kramkalas, kände att jag ville gråta, men jag höll mä va! :P Kan inte låta chefen se vilken softis jag är! Tihi
Ehhh vad har hänt senast? Massor, jag är i full gång hela tiden. Har slutat gå till kuratorn. Såhär i efterhand så har jag insett att hon inte riktigt lyssnat på mig :) Så, palla. Men samtidigt har jag blivit lite bättre, släppt min historia ganska mycket. Orka vara fast där i 12 år till? Nja, klarar mig va. Dessutom, jag har heltids jobb, egen lägenhet, pojkvän, vänner. Jag har allt jag behöver - Så till er som skadade mig, förstörde mig, ärrade mig - FUCK YOU! Och till en speciell person som fuckade upp mig helt, jag hoppas du är död idag.
Det borde du vara, den tanken renar mig.
Men samtidigt, utan er värdelösa och patetiska människor så hade jag inte varit så förbannat stark som jag är idag. Jävla pansarskydd alltså! Det får jag tacka er för, resten? Det är NI som behöver gå i terapi, INTE jag! Sjuka jävlar. Tvi, spottar rent hat på er. Det här är sista gången jag skänker en patetisk tanke åt er. BRINN!
Ses.
Uppdate.
wäääääääääääää
Orkar inte skriva här. Orrrrraaa!
Updates?
Jag jobbade min sista dag på Subway i Skärholmen, hur jävla skönt som helst! Tänker aldrig sätta min fot på det hemska stället igen! C's föräldrar är här. Imorgon ska jag antagligen träffa Sandra, Emma, Malin och Madde som är här i Sthlm. På måndag kl. 09.00 börjar jag mitt nya jobb i Kungsgatan där jag jobbar till den 12e, då hoppar jag till den nyöppnade Subway i Odenplan och jag kommer att börja gå en Skiftledarutbildning - Jag har även heltidsjobb nu, skrev på kontraktet i fredags med de nya cheferna.
På måndag får jag mina nycklar till min lägenhet och någon gång då kommer vi väl att skjutsa ut mina saker dit, då C nu kommer att lägga golvet han köpt. :) Det flyter på, går trögt, flyter. Jag har även glömt att ringa min kurator och boka en ny tid, lagomt pinsamt då vi gick förbi varann vid gallerian igår, fick en iskall hälsning..... Kanske dags att prioritera det samtalet!
Fick en massa saker av C's föräldrar till min lägenhet! TACK, supergulliga! Precis vad jag behövde, nu sparade jag in en massa slantar. Tack Tack Tack!
Vi har spelat yatzy ikväll, jag vann första omgången med 310p! DEN NI. Jag är bäst på stegarna, slår dom hela tiden! I'm a freak of natur, som C säger ;)
äääh, later.
