Lugn dag på jobbet, jag har varit ganska nere idag. Vet inte varför. Haha eller vad säger jag, det är jag jämt, men idag blev det till den grad att jag knappt orkade prata. Min chef märkte det direkt när jag kom dit, snark. Blev lite snack om det med honom, lite skönt faktiskt.. Pratade även med baby då jag kom hem om det, han är lite orolig - men du hjälper mig älskling :) om du bara visste hur mycket du hjälper mig, varje dag, hela tiden. Utan dig hade jag knappt orkat kliva upp ur sängen om dagarna.

Du betyder så mycket för mig. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Om jag kunde sätta ord på min kärlek till Dig, det skulle bli de vackraste orden i världen - och endast till dina ögons beskådning. Du har visat mig en helt annan sida av livet. Jag älskar dig, mer än vad jag säger och visar, tro mig. Pingvin!





Jag började med att vara rädd för att vara ensam. Det slutade med att alla lämnade mig, en efter en. Jag blev därmed rädd för att fästa mig vid någon, skräcken om att de skulle lämna mig var för stor. Jag stötte bort så fort jag fick chansen - på så sätt hann jag inte bli sårad, besviken, ledsen. Det är fel taktik, ensamvargar är inte starkast har jag kommit fram till. De är bara patetiska, deprimerade och ensamma.

Man kan aldrig klandra en eller flera människor för all evighet bara för att de förstört ens liv, ens tillit. Man kan inte klandra människor för all evighet för deras dumhet eller för något de inte rår för. När man har accepterat sig själv, sin situation och förlåtit sig själv och tagit ut all sorg direkt - Då är man redo att gå vidare. Efter regn kommer solsken!

HAH - filosofen kröp fram. Dags att avsluta?
Men vad är bättre än att få ut tankar och känslor i ord? Inget!

Vem vet, jag kanske hjälper en stackars sate där ute och då blir min värld ljusare. Jag älskar att hjälpa människor, vare sig jag hatar dom eller älskar dom. Jag har alltid hjälpt de som skadat mig och de som gjort mig lycklig. Trots det, kommer jag att fortsätta.  




Jag tycker att världen är en deprimerande plats.
Samtidigt som den är mystisk och oförutsägbart vacker!